norrafridensborg.blogg.se

Anna Björkmans liv och leverne

15 JULI

Kategori: Allmänt

*Dagen då jag vaknade upp i Venneviken. När vi frågat barnen vad de vill göra i sommar så tjatar de jämt om att få sova i båten. Inte kålmården, inte Liseberg, inte något annat som innebär att åka bil eller gå omkring i ordnade former. Om nu detta är allt de ber om så kanske vi borde uppfylla deras önskan. Jag ska ärligt säga att jag inte är särskilt förtjust i att sova i båten . Jag får skit ont i ryggen, sover rätt kasst och har ingen toa att gå på på morgonen. Kissa i skogen är helt ok men nr 2.... helst på wc om jag får önska. Men inatt har det gått riktigt bra! Sov gott! Dessutom är tarmen fostrad efter 3 veckors kollo så jag hann hem och sköta det när jag fodrade hästarna.(Nu kanske det blev lite völ mycket information...) När jag kom tillbaka blev det morgondopp i bara mässingen. Tror inte det var nån som glodde och var det det så var det ju ändå värst för dem. 
 
 
 
* Dagen då jag satt sönder en solstol. Inte mindre än två gånger . När vi badat klart i vennerviken och vi inte alls var själva längre utan det var ett 15tal båtar, åkte vi hem och åt lunch och konstaterade snabbt att vi var tvungna att åka till sjön igen. Galet varmt. När jag väl kom till stranden och sjönk ner i solstolen med en kopp kaffe i handen sa det "pang". Resten av familjen tyckte det var mycket underhållande . När vi sedan kom hem lagade mannen den med en skruv som enligt hans utsago kunde hålla i hop ett helt stall. Men icke. Stolen höll inte för mig. Kanske skulle sluta trycka i mig kanelbullar (de där med baciller och mjölbaggar) och knapra på ett salladsblad istället. 
 
*Dagen då jag fick feeling och  hoppade studsmatta. Ja du läste rätt. Jag trotsade bennabb i höften och kravlade mig upp på studsmattan, graciös om en frysbox, och började hoppa. Det gick förvånansvärt bra. Men inte så länge. Eftersom det gick så bra blev jag lite vild och skulle prova en konst.  BRAK så gick studsmattan sönder . Jag borde verkligen på riktigt kolla upp den där salladsbladsdieten. Klara ville på något fint sätt säga till mig att jag nog borde låta hennes studsmatta vara i framtiden. "Mamma du kanske inte ska hoppa sådär vilt något mer. Tänk om din doktor skulle komma och se att du hoppade studsmatta? Vad skulle han säga då? " Jag fattar vinken. Vad gäller doktorn skulle han förmodligen inte säga något alls eftersom  han anser att jag är helt ok i höften. Ja en bennabb sitter där och trycker rätt in i leden, men det är petitesser. Sånt jag får leva med. Bara jag slutar tjata på honom så blir allt bra. 
 
* Dagen då vi alla insåg att något vettigt inte blev gjort i hettan. Eftermiddagen spendrades på stranden, men till slut var inte ens det möjligt. Trots solskyddsfaktor 50 och det mesta av kroppen under vattenytan började vi bli orovöcksnde röda skinnet och duktigt mosiga i skallen. Vi åkte hem och satte oss i skuggan i vår paviljong och flämtade. Varmare ska det tydligen bli i veckan så hur jag ska få fixarlisan avbetad vet inte jag. 
 
*Dagen då jag trodde att jag tagit dagens kvöllsdopp kl 19.30 och höll på att smälta bort 22.30 och fick ta ett dopp till. Ett magiskt sådant! 
 
 
Kommentera inlägget här: