NÅGOT ATT SAKNA
Kategori: Allmänt
Var tredje vecka jobbar jag kväll på måndag och fredag. Detta för att få ihop våra konstiga scheman. Jag tycker att det funkar bra. Det är ju så klart lite motigt ibland att ha fredagsmys för sig själv på kontoret, men å andra sidan får jag hela dagen hemma med barnen. Eller åtminstone Oskar eftersom han inte går på dagis måndag och fredag. Klara kommer med skolbussen klockan två.
Idag är det Oskar och mamma måndag. Som grädden på moset så står solen som spön i backen. Oskar fick bestämma vad vi skulle göra på förmiddagen och han valde till min förtjusning promenad med Majken!
Vi gick upp på ett alldeles söndersprängt berg som ligger mellan oss och hamnen. Det ska byggas hus där men ännu är inga tomter sålda vad jag vet. Det är så brant så man tar sig knappt upp med personbil sommartid så jag vet ärligt talat inte hur det ska gå till rent praktiskt. Men man får väldigt fin utsikt kan jag lova! Så nu utnyttjar vi berget till att gå på utflykt.
Idag värmer solen. Det är så vansinnigt underbart! Varje år när man känner de första värmande solstrålarna är det samma glädje och hoppfulla känsla.
Efter promenaden gick vi hem och åt lunch och sen blev det kaffe på altanen. Så härligt! Oskar leker fantasilekar från han vaknar tills han somnar igen. Det är monster, riddare, pirater, matlagning, och så vidare. Det gör att den stackars utslitna mamman kan få sitta i lugn och ro och dricka kaffe. Förutsatt att man avsmakar grytor bestående av lera, sten och is toppat med gräs och gamla löv och sen utbrista "mmmm, delikat". Men det är det ju absolut värt.
Sådana här dagar blir det extra uppenbart hur mycket jag saknar att vara hemma med barnen. Jag skulle kunna ge min högra fot för att få vara hemma ett år till. Bara kunna göra vad som faller en in, ta vara det som dagen erbjuder. Vara ute i skog och mark, gå till sjön och kasta sten, picknick på en stubbe. Jag saknar det så det gör ont! Jag är förvisso mycket med barnen, men det blir inte samma sak när tiden är så begränsad.
Det blir så tydligt när jag fick barn att allt går så fort. Varje dag, sekund och ögonblick är nu och här och aldrig mer. Bara jag inte sett barnen på en dag tycker jag att det hänt en massa med dem och att de utvecklats mössor . Jag vill vara med dem! Jag vill uppleva saker tillsammans med dem!
Jag måste ta tag i det här och börja spela på lotto. En storvinst kan väl inte vara för mycket begärt?
