HOPPLA!
Kategori: Allmänt
I morse när jag gick upp, svintidigt som vanligt, vaknade Klara samtidigt, som vanligt. Jag vill rida!!, var de första orden som kom ur hennes mun.
Nu hade jag verkligen ställt in mig på ett riktigt pass för en gångs skull så jag kompromissade med henne och vi kom överens om att jag skulle rida Zorento först och sen skulle vi rida ut en sväng i skogen. När jag kom tillbaka efter ett riktigt trevligt pass på travbanan med fokus på skolor, tempoväxlingar och byten, stod Klara redan färdig i full ridmundering och hoppade av iver!
Stallet är just nu målarverkstad så jag har fått göra i ordning en uppbindningsplats mellan huset och ett träd. Tur man kan improvisera och att man är lösningsfokuserad och dessutom har snälla hästar .
Zorento fick en dusch och fick på sig insektstäcket och sen ut i hagen. Samtidigt tog vi med O'boy in. Den snälla bussiga ponnyn tyckte det var helt okej att stå uppbunden i ett träd. Klara både sadlade och tränsade nästan helt själv. Sen bar det av ut i skogen. I skogen var det en milijard mygg. Minst. Helt galet!! Tur att de inte gillar mig. Klara red helt själv och travade i väg lite då och då när andan föll på. Det gick lungt och stadigt som vanligt .
Men på hemvägen började han bli lite yster med hans mått mätt . Skrittade lite fortare alltså. När vi kommit ut ur skogen och inte hade så långt hem och befann oss på ett gärde fick Klara plötsligt feeling. Galopp! beordrade hon bestämt samtidigt som hon daskade till sin ponny med spöt. Och galopp fick hon vill jag lova. Till saken hör att Klara normalt inte är så morsk i sadeln och har inte galoppetat särskillt mycket än. O'boy glömde för en stund bort att han är en småtrög 24 årig gsmmal gubbe och blev en yster vildhingst på Täby galopp. Tro det eller ej, men han har faktiskt ett förflutet just där! Jag såg ekipaget bakifrån och det syntes väl att O'boy rev i och lekte startbox. Det blev potatisfåror i backen efter honom! Jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat tro att Klara skulle kunnat företa sig något dyligt! Jag såg ju direkt att det här kan aldrig sluta bra. Mycket riktigt, i slutet av gärdet drog han ner huvudet och la av en riktig bock så Klara gjorde en stilig saltomontal över halsen på honom. O'boy fortsatte i full kareta hem, så jag fick ringa Henrik så han kunde fånga honom. Det gjorde han och släppte ut ponnyn i hagen utan träns men med sadeln på. Man får vara glad för det lilla. Klara slog sig inte, trots luftfärden, men blev rädd att O'boy skulle springa bort. När hon hörde att han kommit hem och att hon dessutom skulle få baka tårta, tyckte hon det var rätt okej trots det förargliga att få GÅ hem. När vi kom hem tog vi ner honom på gärdet i lina bara så hon kunde trava runt lite.
Även om jag fick hjärtat i halsgropen en stund så är det lite gulligt och rätt mycket humor i den där lilla ponnyn. Är man 24 år och dessutom världens bästa alla andra dagar så är man förlåten!
