RUTINER
Kategori: Allmänt
Rutiner är inte min starka sida. Jag KAN inte. Det gäller mattider, läggtider gå-upptider och så vidare. Alla säger att det är så viktigt med rutiner och att man mår bättre och allt blir enklare. Jag tror på det. Jag försöker. Men det går inte.
Jag tänker varje eftermiddag när efter-lunchen-komat infinner sig att "ikväll ska jag gå och lägga mig tidigt! Mörkt och svalt ska det vara, inga barn, hundar eller katter i sängen och telefonen nogsamt undanstoppad." Troligen! Jag vaknar för det mesta i soffan framåt småtimmarna, dreglandes i någon mystisk sovställning som skulle få en gummiman grön av avund. Efter att brutit upp kroppen, pillat ut de fasttorkade kontaktlinserna tar jag mig till sängen för att sedan ligga och slösurfa ett tag samtidigt som jag brottas med ungar, hundar och katter samt försöker få tyst på en snarkande Henrik. Jag vaknar inte som en nyponros klockan fem vill jag lova. Samma visa dag ut och dag in!
Samma sak med maten. Bestämda mattider ska det vara! Jag och barnen är väldigt känsliga för att bli för hungriga. Humöret brister och alla blir osams, gråter och dramat är ett faktum. En låg blodsockerhalt får krokodilen i mig att vakna. Den är ilsken och kräver brieost, kanelbullar och smågodis. Det skulle vara enkelt avstyrt med att hålla mattider. Men nej, omöjligt!
Eller den här grejen med den lavinartade hastigheten som vårt hem blir stökigt. "Lägg till baka saken där du tagit den" "sätt disken direkt i maskinen utan att passera diskhon och detsamma med skräpet" "gå aldrig tomme". Nej. Stört omöjligt. Varje gång jag tagit ett idiotröj i huset, muttrandes och gnällandes eftersom jag hatar det, lovar jag mig själv att "från och med nu, då minsann". Men nej. Går inte. Jag har lovat mig själv detsamma i 45 år så jag börjar ge upp hoppet.
Hur gör man? Snälla, gör mig till en person med karaktär, disciplin och förmåga att hålla fast vid rutiner!
