KONVERSATION I MITT HUVUD
Kategori: Allmänt
På väg hem i bilen häromdagen tröck jag i mig en hel påse maränger. Ja du läste rätt. En hel påse. Det var så sött att tungan krullade sig. Följande disskusion följde sedan i mitt huvud:
- Skulle inte du undvika raffinerat socker och vitt mjöl?
- Jo, men det är så gott!
- Var det verkligen gott? Förresten har inte du börjat ditt nya liv? Igen.
- Jo, men jag tycker jag var värd en påse maränger.
- Men du sa ju just att det inte ens var gott?
- Jo de första 20 var goda, sen var det ju synd att lämna...
- Det var ju bara någon timme sen du satt och tjöt för att du var så tjock. Du skull ju ha fixat till det här till den här sommaren sa du ju. Nu är det snart sommar igen.... Just saying...
- Tjata inte!
- Vadå tjata?! Det är väl ändå ingen som tvingat dig att äta? Som tryckt ner grejorna i halsen på dig? Som en gås??
- Nej men det GÅR inte att låta bli!
- Jo. Därför att du har en hjärna.
- Du behöver inte ge mig dåligt samvete uppe på det här.
- Jag har inte gjort något, du har gjort själv. Och förresten var det så gott och njutbart?
- Nääää... bara i början.
- Ta två då och sluta sen.
-Men dom finns, alltså bör de ätas.
- Du förresten, satt du inte och kollade på "Biggest looser" och svullade häromdagen. Borde det inte ha ringt en klocka då.
- Jo. Jag svullar alltid framför "Biggest looser". Och nej jag lyssnar inte på klockan som ringer. Jag är nämligen expert på att inte lyssna på mitt sunda förnuft. Inte heller till min kropp. Det är så jag gör.
- Skyll dig själv då din dumma fan.
