norrafridensborg.blogg.se

Valborgsmässoafton är ju som bekant en klämdag. Men jag valde att jobba, men att jobba undan det jag skulle och sluta tidigare. Min plan var att jag och barnen skulle rida ut i den härliga vårkvällen och sedan skulle vi grilla och Mummy skulle få ett gott glas rödvin. Om vi kände för det skulle vi också gå och titta på brasa och fyrverkeri. Varje år försöker vi få till det där med fyrverkeri, men ännu har barnen inte fått se något valborgsfyrverkeri. Det är för sent, det är för kallt, det regnar osv. Lat mamma kan man kanske samtanfatte det med.

 

Jag lämnade kontoret på eftermiddagen och begav mig till köphelvetet, Marieberg alltså. Där inhandlades ett par nya walkingskor. Röda trodde jag, rosa upplyste Oskar mig att de var när jag kom hem. Hallonröda enades vi om, även om jag hörde att Oskar mumlade något om rosa när han gick i väg... Mat, vin och hästmat införskaffades och sen styrde jag kosan mot Askersund. Väl där skulle jag bara in en snabbis på apoteket och på ICA och hämta paket. HA HA HA! Snabbis på apotek!! Å nej tack! Här ska det vara noggrant vill jag lova. Efter mycket om och men kom jag i alla fall ut med mer värktrabletter till mig med tillhörande magmedicin samt en radda fästingmedel till katterna och hunden. Och betydligt fattigare. Två paket, det hämtar man ju ut snabbt tänkte jag och skuttade iväg till ICA. Men nej då! Då pajjar datasystemet så dessa två små lådor tog inte mindre än en halvtimme att få ut. Baksidan av digitaliseringen vill jag påstå. När jag stod där i kön så reviderade jag min valborgsplan markant. Kanske kunde jag flytta ridturen till första maj istället?

 

Äntligen fick jag ut mina paket och småsprang ut till bilen. Hemlängtan var vid det här laget på gränsen till outhärdlig. Vad möter mig där?! Om inte en liten punktering! Tack å tack!! Det var inget annat att göra än att ringa bedjande hem till min äkta make. "Gaaaaah!" skrek han. Inte av oro för sin fru om ni trodde det. "Hur har det gått med mina fälgar?!" När jag lugnat honom med att jag faktiskt inte ens kört på det punkterade däcket alls så monterade han in barnen i bilen och åkte i ilfart till mig i Askersund. För nu stod jag nämligen parkerad på torget i Askersund och där är det varje valborgsmässoafton samlingsplats för en hel massa motorcyklar som sedan deltar i en kortege på riksväg 50. Ännu fanns det inga motorcyklar på torget, men det var bara en tidsfråga. Henrik kom på breställ in på torget och bytte hjulet med en hastighet som skulle platsat i Spa. "Spa?" tänker ni. Ja första gången jag hörde Henrik och hans vänner prata om Spa så tändes ett ljus. Jag såg framför mig hur de skulle mysa runt i fluffiga badrockar och ha gurkor på ögonen och lera i ansiktet. Doftljus och lugn musik. Men nej. Det var det Belgiska Spa, där man kör formel 1, racerbilar alltså. Så istället för gröna smoothies var det tysk öl som de skalle dricka. Och kolla på bilar. Så i en depå i Spa skulle han alltså platsa.

 

När jag äntligen kom hem hade jag helt palnerat om vår valborg. Det blev till att korka upp favortivinet, steka kött i panna och sova i soffan. Lika bra var det eftersom det blev åska hagel och drivis. Men innan jag hamnade i ett töcken så fick barnen varsin present. En kniv! En riktig täljkniv! En vass, en sån som vuxna har! Kanske helt galet, eller så är det bara bra att barnen får lära sig från början hur man hanterar knivar och att vi är noga med att det göra rätt och att man bara använder kniv när man är tillsammans med en vuxen och sitter still. Jag vill tro på det senare i alla fall. När man bor på landet och är mycket ute i naturen så måste man ju kunna hantera en kniv på rätt sätt. Så om ni tycker mina barn har ovanligt mycket plåster på sig här framöver så vet ni varför.